Tankarna på att hela tiden småäta tog på något sätt över mitt huvud.Det som började med lite sötsaker blev ett beroende. Jag kände mig besatt av att proppa i mig sötsaker när jag inte hade något att göra. Detta hände ett flertal gånger  varje dag. Idag kan jag erkänna att jag var sockerberoende. Men då,då fanns det inte på kartan. Rätt så ironiskt med tanke på att jag skrivit på min blogg i sju års att man ska äta hälsosamt och röra på sig. Jag gjorde tvärtemot, satt på min bakdel fastklistrad vid datorn och stoppade i mig godisbit efter godisbit.

Många andra kan äta godis,kanelbullar och tårta, varför ska inte jag kunna göra det? En av mina kompisar köpte några burkar med kakor och chokladbollar från Kakservice. Hon äter sådant flera gånger i veckan som mellanmål och hon mår toppen.

Jag var inte den personen som kunde säga att nu är det stopp. Jag proppade in sötsaker tills jag spydde. Jag betedde mig destruktivt och irrationellt och flyttade allt mitt fokus till att stoppa i mig skräp som förstörde min hälsa totalt. Efter flera år så ledsnade jag. Jag gick upp i vikt, orkade ingenting längre,sov nästan hela tiden och mådde inte bra alls. Jag tog det stora steget att erkänna för mig själv att jag hade ett allvarligt sockerberoende. Lite godis på helgen är väl inte så farligt.

En del skrattar då man snackar om sockermissbruk. Det har inte direkt samma laddning som om man säger att man är heroinets eller alkis. Många typer av missbruk, sjukdomar och beroenden grundar sig i att man belöningscentrerat hjärnan och kroppen vill ha mer och mer av drogen, vilket till slut leder till att man förlorar kontrollen och hamnar i en situation där man är beroende. Det där belöningsbeteendet och den där  känslan jag kände när jag fick äta godis eller något med socker i det går inte att föklara, feel like heaven. Mådde inte bättre efteråt, utan jag ångrade bara att jag åt skiten. Men ändå så fick jag ett lugn i kroppen som fick mig att må bra för en stund. När sockret gick ur kroppen var jag på ruta ett igen, måste måste måste.

Äter man socker och för mycket kolhydrater flera gånger om dagen så minskar till slut känsligheten för socker i blodet. På sikt ökar detta kroppens insulinproduktion. Detta leder i sin tur till  att du blir fet (fick jag din uppmärksamhet nu?) och ökar risken för diabetes och hjärt och kärlsjukdomar. Det värsta med det där förbannade giftet är inte att det smakar så ljuvligt, utan att socker  i motsats till fett inte ger oss mättnad för fem öre. Istället stimulerar den söta smaken hungersignalerna så att vi blir sugna på ännu mer och fortfarande känner oss hungriga. Finns det socker i närheten käkar man som sockermissbrukare mer och det är det som gör oss feta!

Hur det är leva som före detta sockermissbrukare kommer nästa vecka. Då kommer jag skriva hur en dag matmässigt kunde se ut för mig när allting var som värst.